Ett andlöst spännande reportage från Kinas ekonomiska under.

Tim Clissold: Mr. China

Robinson. 2004. ISBN 1-84119-788-2

Efter att ha tagit examen i Fysik vid Cambridge arbetar Tim Clissold i den finansiella marknaden. Efter några år i Hong Kong på en investmentbank blir han på allvar gripen av det stora gåtfulla Kina. Han slutar sitt arbete och reser till Peking och börjar läsa kinesiska i ett par år. Väl tillbaka i Hong Kong träffar han en Wall Street bankir och de bildar ett bolag för att slussa amerikanskt kapital till en ålderdomlig och illa skött kinesisk industri.
Först hade Mao byggt upp den industri han behövde för inbördeskriget, sedan hade ryska tekniker byggt upp en industri efter ryska principer för att stärka Maos välde. Därefter hade Kulturrevolutionen skapat ett formidabelt kaos i det kinesiska samhället, och därmed dess industri. Kina bröt med Sovjet och de ryska teknikerna åkte hem på direkten. Industrin var omåttligt ineffektiv. Maskinerna var gamla och den saknade möjlighet att följa med i den tekniska utvecklingen. Kinas industripolitik hade kommit till vägs ände. Vid mitten av 1990-talet hade den kinesiska statsledningen kommit fram till att drastiska åtgärder behövdes. Man öppnade för möjligheten att utländskt kapital skulle kunna komma in i de kinesiska företagen i form av s.k. joint ventures; främlingarna sköt till färskt kapital till någon utbyggnad eller förvärv, och i övrigt fortsatte man som förut. Clissolds berättelse utspelas i huvudsak under åren mellan 1995 och 2002. Den ger inträngande och skarpsynta analyser över de problem som uppstod.
Kina hade under tusentals år varit effektivt, när det gäller att stå emot utländska impulser. Gång på gång hade kineserna lyckats bevara en kinesisk modell. Hur skulle det gå denna gång? Här var det en konflikt mellan anglosaxisk kapitalism, med allt vad det innebar, och ett gammalt, trögt, auktoritärt beteendet förstärkt med den tröghet, som naturnödvändighet ligger i diktatur och partistruktur. Kampen mellan dessa två samlevnadsformer skapar en del av spänningen i boken. Man får i flera fall följa kampen mellan den gamla ledningen av ett sammanslaget företag och de nya finansiärerna. Även om jag tycker att kapitalismen inte alltid upträtt fullt gentlemannamässigt, kan nog västvärldens entreprenörer beskrivas som lantliga oskulder i den kamp de mötte. Boken visar på behovet av ett fungerande juridiskt maskineri i de länder som vill ha ett utvecklat näringsliv. I 15 fall av 17 var man tvungen att byta ut den gamla ledningen. I de allra flesta fall gick den gamla ledningen först efter en verklig batalj.
Boken är skriven med en uppenbar kärlek till Kina och det kinesiska folket. Författaren hävdar att han drivits av en önskan att delta i en förändringsprocess, som hade mycket stor betydelse. Kina är alldeles för stort för att det skall vara en källa till missnöje och hat. Han pekar också på att medan han och hans kompanjoner arbetade med dessa joint ventures, som hann bli omoderna under tiden, så skenade den kinesiska utvecklingen vidare. Stora multinationella företag har gått in och skaffat sig egna produktionsanläggningar. Framför allt har kineserna själva fått igång egna finanscentra och fått kustområdena att bli en het ekonomisk zon. Den höga ekonomiska aktiviteten sprider sig inåt landet.
Här ligger naturligtvis en fara. Man behöver bara titta på en karta och se hur 1,3 miljarder människor arbetar allt mer effektivt och se de sibiriska naturrikedomarna där det bor bara några få miljoner. Oavsett sådana maktpolitiska funderingar kan man erinra om att Kina inte är oerfaret vid motsättningar. Industrialiseringen och det höga ekonomiska tempot i vissa områden skapar motsättningar mot fattigdom och förtryck i de inre bergstrakterna. Likafullt är Kina gåtfullt. Då och då dyker det upp västerlänningar, som menar att de har en väg in mot de kinesiska hemligheterna. En gång var det Marco Polo och han har haft många efterföljare. Henry Kissinger tycks vara en av de senare i raden. Mr. Clissold har skrivit en spännande och tankeväckande bok, som det har varit roligt att läsa.
Wilhelm Otto
wilhelm.otto@telia.com