Hagelberg utanför Skövde.
Strax söder om Skövde ligger P 4:s övningsområde och en fin herrgård, som en gång varit regementschefens bostad. Området är i dag övningsområde för stridsvagnar och är vederbörligen sönderkört av banddrivna fordon. 1 km ost om gården ligger en liten kyrka, delvis medeltida. Kyrkan heter Hagelberg, och har viss anknytning till familjen. Jag har ett par svärföräldrar och en f.d. hustru, som ligger begravda där. Min första fru och jag gifte oss där.
Kyrkan är en pastoral idyll, och när jag är i trakten tar jag gärna med mig en termos och sitter på den gamla muren och funderar över livets gång och skiften. Någon gång har jag haft något av mina barn som sällskap. Vi har suttit och i tystnad insupit platsens magi tills slutligen frågorna kommit.
Jag har stundom funderat på namnet. Hagel har inte något att göra med iskristaller från himmelen, men ordet användes i äldre tider även för småsten – hagelliknande grus. Men varför det heter på –berg har jag aldrig kunnat begripa. Tvärtom, nedanför kyrkogården meandrar en å. Den flyter mycket stilla. Detta är slättmark och har inte några intryck av den höjdskillnad man ofta förknippar med berg.
Så läser jag i Russia Against Napoleon: The Battle for Europe, 1807 to 1814 by Dominic Lieven om en mindre drabbning, som hörde till slaget om Berlin. Den stod vid Hagelberg.
Jag fick en vision av Europa vid Folkvandringstid, de första århundradena efter Kristus. Från att ha varit kringvandrande herdar och samlande slår sig germanerna ner på platser, som de bebor större delen av året. En punkt i geografin blir inte bara ett ställe i naturen, det blir ett ställe, där man bor. Namnet läggs på minnet och blir ett mera bestående namn på ett fenomen.
Det blir två platser:
Hagelberg i Brandenburg, ett berg och en by sydost om Berlin.
Hagelberg i Kåkinds härad. En socken med kyrka och en f.d. kyrkby utan berg.
Vad kan dessa storheter ha haft gemensamt ute i den stora, vida germanska världen, när de delar ett gemensamt namn?
2010-07-29