Varför?
Varför röstade jag på Piratpartiet? Jag har i media och av närstående fått så många svar och så många märkliga förklaringar att jag känner mig skyldig at redovisa mina egna skäl. Man har sagt att den som röstar på Piratpartiet inte har förstår sig på politik.
Betydelsefulla ställningstaganden beror vanligen på samverkan mellan olika skäl, ofta hämtade från olika aspekter av vår personlighet, men samtliga berör de sannolikt personlighetens kärna. Politiska ställningstaganden beror också på hur vi förhåller oss till tendenser i samhället.


Näringslivets girighet.

Jag accepterar Adam Smiths utsago att egennyttan är en konstruktiv och nyttig drivkraft till framåtskridande. Det har varit en effektiv tanke i över 200 år. Det är uppenbart att samhällen, som grundas på ett undantryckande av egennyttan inte förmår skapa lycka. Men när egennyttan går över en acceptabel gräns och ersätts av girighet har man passerat möjligheten för konstruktivt samhällsbygge. Girigheten förvrider förståndet och blockerar det sunda förnuftet. Den blir därmed skadlig. För mycket och för litet skämmer allt!
Samhället har en svår balansgång i sökandet efter optimum. Satsar man inte tillräckligt på egennyttan misslyckas man och blir man för effektiv är girigheten genast där. Drivet av konkurrens och inneboende drift att maximera borde näringslivet ständigt vara medveten om denna balansgång. Det har man inte varit. Det har inte introducerats någon balanserande motkraft till de kvartalsbokslut man har haft som måttstock. Det har därför skapats spänningar i samhället, som näringslivet långsiktigt inte kunnat hantera. Och jag tror att utvecklingskraften och anpassningsförmågan i det anglosaxiska paradigmet till stor del klarat av denna utmaning. De många skandalerna vid Wall Street kan också tolkas som att genomlysning och kontrollfunktioner har fungerat. Men man får en jämnare utveckling när självkorrigerande (pris och prestanda) system av återföring kompletteras med ”icke maximerande” faktorer. Taylorismen ville göra sig av med begrepp som lagom och ”god kompromiss”. Anslutningen till taylorism har kanske varit alltför framgångsrik.
Som det nu är har girigheten drivit näringslivet till en situation, som skadar näringslivet självt. Näringslivets girighet har fått bära skulden för att amerikanska politiker har drivit fram en överdriven extern upplåning, som i sin tur förorsakat den svåraste krisen sedan krisen efter första världskriget under -20 och -30-talen. Men om näringslivet inte är skyldig i denna fråga har det ändå tillräckligt på sitt samvete. Microsoft hade strax före sekelskiftet fått en dom på sig för missbruk av sin dominerande ställning av operativsystem. Att George Bush blev vald till president underlättade för Bill Gates att glida av kroken den gången. Det skall bli intressant att se om och hur den nya demokratiska administrationen i Washington kommer att handskas med musikindustrins nuvarande anspråk.
Dagens situation, när det gäller musik, spel och program påminner om den gamla Microsoft situationen. Musikindustrin har anspråk, som anses vara orimligt i vida kretsar. Delvis hänger detta samman med fasthållandet vid gamla och ineffektiva tekniker för distribution av produkterna. De ledande företagens chefer är så konservativa att de inte förstår att de gått in i en ny värld. Producenter och konsumenter lever i skilda världar och förstår inte varandra. En konflikt blir därmed oundviklig. Musikindustrin väljer då att etablera sitt försvar, inte på marknaden, där rätteligen sådana konflikter skall lösas, utan i det legala systemet. Automatiskt vinner den därmed stöd av de samhällsbevarande krafterna i samhället, bl.a. de konservativa partierna av skiftande kulör.
Dagens konflikt.
Den aktuella konflikten står alltså i dag mellan de krafter i samhället som vill låta även detta vara vid det gamla och de krafter som skapar teknisk utveckling och därav kommen ny inställning; utvecklingens opinionsbildning. Det är inte första gången. 1864 avskaffades under Oskar I skråväsendet. Frågan hade drivits bl.a. av liberalen Johan August Gripenstedt. Det ingick i den tidens arbete att frigöra de välståndsskapande krafterna i samhället och bejaka samhällets tekniska utveckling. Denna tillsammans med andra förändringar som järnvägsbyggande, införande av banker och framväxten av en ny klass köpmän och affärsidkare tvingade fram ett nytt politiskt system. Fyrkammarriksdagens adelsrepublik ersattes lantmannapartiets tröga konservatism.
Den framväxande industriella makten ledde till parlamentarismens genombrott med allmän rösträtt. Jag betraktar det som naturligt att nästan allas tillgång till dator och mobiltelefon kommer att leda till helt andra, och mer demokratiska, system för samhälleliga beslut. Under tiden upprepar de gammeltroende den franska rojalismens credo: ”Men varför ger de dem inte kakor i stället?”
Alla hörde väl statsministerns fråga om de där piraterna, som ett led i hans valanalys. Men i sanningens namn, han talade inte om kakor. Men han lät också bli att tala om människovärde och respekt för de svaga. Det var frågor som var med i bilden när han körde över en opinion, som ville värna om det som vi bundet oss för, när vi undertecknat europakonventionerna för mänskliga rättigheter. Det var egentligen samma blindhet som möjliggjorde näringslivets girighet.
Jag tror inte världen blir sämre om man bejakar vår tekniska utveckling, men den måste förenas med klokhet. Därför röstade jag med Piratpartiet. Men om statsministern förstår språket behöver jag inte göra om det.Varför